Sommaren har hittills mestadels varit en enda stor dimma. Och inte en dimma som i galet festande, utan en dimma av jobb och identites förvirring. Jag har sedan jag landat på svensk mark varit totalt utmattad och tillsammans med det vet jag inte vem jag är i denna staden.

 

 

Jag har kommit in på sommar uni i Bukarest så om drygt två veckor styr kosan dit för att i två veckor bo, träffa och utvecklas med 55 andra från världen. Spännande och läskigt,

 

Jag börjar långsamt hitta tillbaka till den personen jag vill vara. Jag tänkte börja med mitt Business Project dagen efter jag var klar med andra terminen, det hände inte. Denna vecka började jag, känns rikitgt skönt. Jag har inte kommit långt men jag har läst igenom vad jag ska göra och börja skiva på förslag som jag kan skriva om.