Snart exploderar mitt huvud, seriöst alltså. Har suttit och jobbat med hemsidan för I AM UNIQUE i fem fucking timmar nu, äntligen börjar den se och innehålla ok saker även om jag inte listat ut hur jag kan ändra förstasidan och layouten är åt helvette. Anyways, jag tycker ju faktiskt att det är aproligt att fixa och trixa med den, dock skulle det underlätta med bredband och en laptop som är pigg. Checka ut den på missuw.co.uk
Hade min första lektion för terminen idag. PR & campaigning, superkul, jag vill börja med båda uppgifterna på en gång, men inser själv att det nog är bäst att gå på några lektioner och få ordentligt grepp om ämnet innan det är dags.
Är fortfarande sjukt osäker på om jag ska läsa Advertising Management eller Interactive Marketing, någon som har något förslag på vilken jag ska välja?
Vaknade klokcan 09:30 av att solen sken in på mig, i harmoni. Nu är nästan allt färdigt och det är balans här hemma. Igår körde vi hit mina möbler från gamla lägenheten så nu använder jag inte golvet som byrå längre, skönt. Fick även ett bord av Emelie och James, som får bli mitt skrivbord, skönt att kunna skilja plugget från annat. Idag står det städning på agendan, vi ska flyttstäda gamla lägenheten, kanske inte det roligaste jag kan tänka mig en lördag, men ikväll ska det firas så det löser sig!
Vet inte riktigt hur jag ska börja beskriva känslan jag har nu, det går nog inte. Jag är bara så genom lycklig, överaskad, förvånad, stolt, glad.. Ja u name it. Fick mitt Project Management betyg idag. Vågade inte kolla på betyget, så jag läste genom feedbacken först, såhär stod det:
"This is a comprehensive piece of work that demonstrates knowledge and understanding of key PM models and concepts and an ability to apply them to the case scenario. Particularly good is the effective use of academic sources to support and underpin the commentary – this is to be encouraged and developed. A good range of academic sources has been researched and used. The supporting diagrams are also good, in particular, the Power/interest map, mind map of failure and the schedule of activities. The supporting appendices material is equally impressive and well utilised."
Betyget? A.
Nu krävs det alltså två A till, så får jag ett stipendium på £1000, bring it on semester 2!
Då var första kurslitteraturen beställd. På måndag börjar min nya termin och man kan ju säga att jag är taggad. En av fyra module outlines har kommit upp på Blackboard, som tur är så är det måndags lektionen, så nu ska jag läsa några rader PR innan det är dags att sussa!
Oh, har ni någonsin skådat ett sådant mästerverk förut? Det tror jag inte. Att jag redan förstört översta skivan och att jag inte kunde skruva in tre skruvar ordentligt är ju bara små detaljer som knappt syns. Åååh imorgon kommer soffan, jag längtar. Det är helt sjukt vilken kärlek jag känner för mitt hem, stackars grabbar, jag har hittat mitt livs kärlek.
Dagens inköp blev ett överkast, en vattenkokare och en bokhylla. Så nu ska jag ta och sätta på en kopp te innan jag tar i tu med kvällens projekt: skruva ihop bokhyllan!
Idag har jag riktigt trevliga nyheter till er, jag har fått ett till A i slutbetyg!!!! WOHO, fick B+ på min PR exam så slutbetyget i PRen blev ett A-, har även fått resultatet i Business Ethics, där fick jag ett B i slutbetyg, jag är nöjd. Kan även meddela att om jag får tre till A detta läsåret får jag ett stipendium på £1000, så nu ska jag plugga my ass off.
Har bott i min lägenhet i två nätter nu and I love it. Det är fortfarande lite rörigt då mina möbler från förra lägenheten fortfarande är kvar där (de kör vi hit imorgon), saknar verkligen mina byråer, ska bli skönt att få ordentlig ordning på lägenheten i helgen. Här sover jag gott om nätterna, kan jag säga.
Annars rullar dagarna på här i Worcester, jag går mest på stan om dagarna, igår hade jag ett "I AM UNIQUE" möte, Anna kom över och drack vin sen gick vi till Bushies. Idag har jag lunchat med Ulpu och Eugeni, gått på stan med Emelie och fikat med Adil.
Jag hade just övertalat mig själv att min livsstil faktiskt fungerar och började se fram emot en ny spännande termin fylld av äventyr med mina boys, men insåg återigen att det inte är hållbart att hålla på som jag gör. En random dude, jag inte har någon aning om vem han är och jag har två stycken gemensamma vänner på facebook, gissa vilka? Worcester kanske är för litet för mig..
I <3 my landloards. De är ju så gullliga allihopa. Idag kom ett par av dem över med möbler till mig, en dubbelsäng, ett bord + 4 stolar och en garderob, dock hann de inte montera allt idag så det fixar det imorgon. Jag trodde att jag skulle få gamla, fula, slitna möbler, men nej jag får fina helt nya, ååh jag älskar min nya lägenhet!
Dock är garderoben en liten besvikelse, visst den är fin, men ser ni hur liten den är?!
WAAAH!!! Fick klockan 11:30 ett samtal från jobbet jag sökt, de frågade om jag kunde komma in på en intervju klockan 13 idag,s jälvklart kunde jag det. Kom just hem därifrån, har ingen aning om hur det gick, men jag hoppas att det gick bra, de skulle höra av sig i övermorgon. Toppen nu går jag inte bara på helspänn för att mina resultat borde vara påväg utan även för att få samtalet från dem. Jag kommer att vara ett nervvrak.. Men men håller tummarna för att gå det går vägen, annars så är jag i alla fall en upplevelse rikare!
Hämta ut uppstatser, lämna papper och adressändra på banken, köpa skurmedel och golvmopp, flytta över saker till lägernheten, ringa el- och vattenbolagen, let's do it!
Det finns stunder som inte riktigt går att beskriva. Att sätta nyckel i låset och öppna dörren till sin första allderes egna lägenhet är en sådan stund. Efter jag varit och hämtat ut nycklarna gick jag dit direkt, jag hade ingenting med mig förutom kameran, så här får ni första sneak-peaken på mitt nya egna hem! Detta är tredje stället jag bor på inom loppet av ett år, men här planerar jag att stanna i ett och ett halvt år!
Hur irriterande är det inte att killar varje morgon ställer sig vid spegeln och fixar med sitt hår och säger "jag behöver klippa mig". Vad förväntar sig duden liksom att man ska svara på det? "Ja, det behöver du, you look like shit" - det är ju bara elakt, "No, you always look great darling" - det är ju att ljuga.. Suck, sen dessa små tips frågorna "Jag brukade ha rakat för några år sedan, ska jag skaffa det igen?" - "Jaha, men ha det fan inte nu för det skulle få ditt huvud att se apstort ut och vara asfult" - hm nej, det funkar inte heller. Jag håller mig till, ha ditt hår precis som du vill ha det, då är du lycklig och då blir jag lycklig för jag slipper höra tjatet.
Vaknade upp bredivd världens finaste imorse. Var som vanligt ett nervrak innan han kom och en stund in när vi sågs, började sakna honom dirket när han kysst mig hejdå.. Va fan är det för jävla blaja jag skriver, kan någon ge mig en rejäl käftsmäll, jag blir less på mig själv, jag vill inte vara sån som jag är nu.
Vi pratade igår om varningarna som jag fått om honom och vad ska han säga. Det är upp till mig att välja vad jag tror på. Vem väljer jag? Det är klart att jag tror på killarna eftersom att det var dem som släppte bomben från början och den visade sig vara sann, han förstår exakt varför jag inte kan ignorera det som de säger. Han säger också att jag känner honom mkt bättre än killarna, men tror jag på allt han säger? Nej, jag tar det med en liten nypa salt, när vi pratar om något länge kommer till slut sanningen ut.
Det är fucking jobbigt att behöva känna oro, när han inte ger mig någon anledning till att vara orolig. Det fucking suger att alla ska ha så jävla mycket åsikter om honom och oss. Jag är smart och vuxen nog att fatta mina egna beslut. Blir jag sårad, låt mig bli det, det är enda sättet för mig att lära mig, det är enda sättet för mig att gå vidare. Tills dess spenderar jag tid med honom, han gör mig glad. Om det är något jag lärt mig så är det viktigaste att vara lycklig och nöjd med vardagen, vilket jag är, så låt mig njuta medan det varar!!!!!!
Prioriterna är ju in order, när jag har apmycket att göra tar jag mig tid att blogga, när jag inte har ett smack att göra så bloggar jag inte. Är ledig nu och nästan alla mina vänner har åkt på semester eller hem. Det har gått en dag nu, och jag klättrar redan på väggarna av tristess. Ska snart ut och ta en prommenad med mina nya handledsvikter, sen drar jag nog till gymmet, efter det måste jag gå till banken och fixa lite och sen gå till ******* och lämna in min ansökan! Lite finns på agendan, sen kan jag ju alltid ta och läsa en skönlitterär bok eller börja plugga inför nästa termin eller börja packa ihop mitt rum då jag får min lägenhet på torsdag och åker till London ihelgen så kan ju vara bra att förbereda så jag kan flytta när jag kommer tillbaka!
När 93:orna börjar dela ut sina business cards på krogen, bör man kanske inse att det är dags att ta tag i livet, men vänta lite det gör jag ju ÄR HALVVÄG GENOM UNI! Suck on that bitches!
Word countet är nu på 3834 och jag har fortfarande massa att skriva om. Önskar att jag hade haft en vecka till och 10000 ord som limit, då hade detta fått bli av den kvalitén som det finns potential, men jag lever inte i en dröm värld utan förbeteder mig på att sitta uppe halva natten och styra ihop detta. Jag får faktiskt ha upp till 4399 ord utan att få nedsatt betyg. Sen finns det ju omvägar, typ som att sätta saker i bilagor.
Har just avnjutit en måltid jag väljer att kalla "Swedish-Mexican lovechild", vilket är hemmagjorda köttbullar med sallad och gucamole. Smarrigt värre, nu ska jag ha energi nog att få klart detta jäkla arbetet.
Mamma ringde mig idag, hon hade lite invändningar på att jag träffar en Druggie.. Kan ju inte blamea henne, hade nog inte heller velat att min dotter beblandade sig med sådana, men jag vet vad jag gör och jag träffar inte honom påverkad och han är en bra kille.. så säger nog iof alla kvinnor som i slutändan blivit mördade eller misshandlade eller på annat sätt blivit abused av en partner. Men som jag sa till henne, jag vill inte gifta mig med grabben, vi trvis i varandras sällskap och ses. Hon tycker att det är dumt att jag träffar honom om jag inte vill gifta mig med honom, är detta en generations fråga?
Kan även skryta om att jag cyklade över en mil idag på gymmet alltså 10km inte en mile (1,6km), stolt jag är.
Kommer kanske få ett jobb också, Chris ringde mig och han sa att han skulle lämna några formulär för mig att fylla i innan han drar (han ska ju flytta till Oxford i slutet av veckan) och rekomendera mig till sin förra chef, vinst! Vilken typ av jobb det är tänker jag inte avslöja än. Hoppas verkligen att det blir något, det komemr att ligga fem minuters prommenad från där jag bor och jag är i desperat behov av extra pengar.
24 sidor långt och det fattas fortfarande 1000 ord, jag har en och en halv dag på mig. Detta fixar jag, är dock så trött att jag knappt kan mitt namn just nu. Efter denna är inlämnad så är jag halvvägs igenom min universitets utbildning, wow.
Måste säga att den ser rätt bra ut, även om det är mer text som ska in och layouten ska fixas till lire mer, det ser smart ut med alla figurer.
Nu är jag tretton-fjorton igen. Kommer ihåg när jag satt på msn och chattade med Jens och Hauta, hur spännande det var och hur exalterad jag blev så fort det plingade till och de skrivit något. Nu plingar det och jag blir glad så fort jag hör plinget, och ännu gladare när han skriver "where bout do you live" och jag replyar "about 3 min from city campus", varpå han konstaterar "quite far away from mine then"..
Ingen inne, halva inne, HELA inne. Han har bjudit in sig själv till min nya lägenhet, woop woop!
Min crush som jag för andra gången tagit förgivet dissat mig skrev just till mig på facebook. Jag borde blivit gladare än jag blev.. Suck. Jag blir så less på allt, ska bli skönt att efter fredag (har min sista inlämmning då) bara släppa allt och bara vara i två veckor, jag ska njuta av att chilla och inte ha några krav överhuvudtaget. Yttligare information nådde mig idag, vet inte vem eller vad jag ska tro på längre så jag väljer att inte tro på något alls, lovar att alla har rätt.. Jag menar varför ska folk gå omkring och ljuga? Blåögd och naiv? Nej. Realistisk.
Hade mitt enda exam för denna tentaperioden idag, gick ok, önskar att det hade gått bättre, men jag hör Li's röst eka i mitt huvud "Man kan bara göra så gott man kan", hur jag svarar "nej, jag kan alltid göra lite till" och hur jag tänker OM bara.. och hur hon med hammarmetoden säger "Nej, har du gjort så gott du kan, kan du inte göra mer, då har du gjort så gått du kan", smart kvinna. Har lyckats bli av med en hel del av mina överpresterarätauppmiginnefrånsymptom som jag led av på Marina, men lite ligger kvar och jag måste hela tiden påminna mig och balansen mellan att klara allt och må bra och att överprestera och ligga på gränsen att gå under.
Har de senaste fyra månaderna försökt intala mig själv och alla andra i min omgiving att jag inte känner ett smack för duden, men ärligt talat vem försöker jag lura, har äntligen bekännt för mig själv att jag är betuttad i min Druggie.
Som för övrigt sagt att han ska sluta vara en Druggie, och att han varit utan i över en månad, peppar-peppar-ta-i-trä, jag har lärt mig att inte tro på allt folk säger till mig så vi får se hur det blir med det.
Han kom hit igår och vi hade det supermysigt som vanligt. Han är en underbar människa att umgås med för vi är båda lite småelaka, sarkastiska och driver med varandra, skönt att vara med någon som också är sådan, ingen tar liksom illa upp eller blir ledsen då. Han drar grova rasistiska skämt om att jag är Svenne och jag om att han är en Druggie, haha.
Fick även bekräftat att han bara träffar mig, jag trodde inget annat men känns ju alltid skönt att veta sådant och att han i sitt hektiska schema ser att jag träffa mig som något kul och avslappnande. Han räknade upp fem saker som hans liv består av, varav att träffa mig var en utav dem, gullen.
Fy jag vill inte trycka om honom men det är svårt när han är världens finaste.
Jagar solsken. En timmes morgon prommenad i solen, nu frukost med massa vitaminer!
Var tvungen att gå och köpa toapapper det första jag gjorde när jag vaknade för det var slut.. Det är nog det enda jag saknar med att bo hemma; att inte behöva köpa toapapper. Det är tråkigt att köpa, dyrt med det är tjocka lena man vill ha och sen kommer jag aldrig ihåg att köpa det. Jag ska starta ett toalettpappers prenuminations företag som kommer hem till en och fyller på så man slipper tänka på det. Woho, jag kommer bli rik på detta! :D
Kan inte fatta att det gått en vecka sedan nyår. Känns som vanligt att varat tillbaka i min vardag, som om Sverige-resan var en luddig dröm jag hade för några nätter sedan, inte alls min verklighet förra veckan.
Det mesta är sig likt här, samma människor även om vissa inte har kommit tillbaka än, samma rutiner och massa plugg stress, men också underbara prommenader och häng med vännerna.
Såg Rockstjärnan i stan idag, jag tog ögonkontakt och sa hej, trots att han tittade bort när jag gick förbi (tönt), tog mig ett bra tag som vanligt att återhämta mig efter att ha sett honom, min fysiska reaktion var inte lika stark som tidigare gånger, men mitt hjärta slog fortfarande snabbare än vanligt och jag blev helt skakis. Suck, jag är ju verkligen inte intresserad av honom, fattar inte varför min k roppreagerar så som den gör varje gång jag ser honom.
Hopplöst känns det mesta just nu, plugget är för mycket och jag försöker kommunicera med min Crush med får inte riktigt någon respons.. Tur att jag har underbara vänner som får mig på andra tankar. Jag vet inte ens om jag har en crush på min Crush längre, tror att det mest är själva grejen.
Har just sagt hejdå till min Druggie (han var clean som vanligt, små pupiler). Hade bestämt mig för att starta det nya året med att inte höra av mig till gamla godingar och bara vara för ett tag. Det höll jag, han skickade sms till mig. Pluggar och det är ju dumt att bara plugga, all work, no play, så han kom över igår kväll. Han sa "see ya in a bit" innan han gick, vet inte om det.
Jag vill inte bestäma att träffa honom. Jag har fått distans under tiden i Svergie, jag ville helst inte sova bredvid honom, det känndes knas, jag ville inte mysa med honom.
Jag vet inte vad jag vill som vanligt. Han är ju världens finaste, vi har kul ihop, han gillar att mysa, har en superhet kropp och massa andra bra kvalitér, dock är det något som inte känns hundra. Jag vet att jag aldrig kommer att falla för honom, och han aldrig för mig, men det ska ju ändå kännas bra om vi ska ses.
Det bästa med att framtiden är oförutsägbar är att jag inte behöver bry mig eller oroa mig, det vissar sig vad som händer. Hoppas på att träffa min crush imorgon, och gör jag det är Mr. Druggie boy, ointressant för ett tag.
Worcester levererar! Morgonprommenad i solen, en sväng på stan med Olli, hittade väskan jag creavat över i evigheter + en snyggare version av min skolväska som gick sönder igår när jag precis skulle åka från London, prommis upp till Sainsan och handlade mat och lite rö'vin på det följt av en micro prommenad. Love. Jag njuter av att vara hemma med mitt liv och mina rutiner, sen var det ju det där med plugget..
