"Det har gått sex dagar sedan jag landade i Bukarest och jag känner redan att jag växt som människa. Efter gårdagens "teambuildning" känner jag att jag kan gå med huvudet högt och vara stolt över mig. Jag känner för första gången länge att jag är bra och att människor faktiskt tycker om mig och är intresserade av att lära känna mig.
Jag vet nu att jag är så mycket bättre än människor som inte kan uppskatta mig eller bete sig som tex censurerat namn 1 och censurerat namn 2. Jag förtjänar att bli behandlad med respekt och känsla, inte som en gammal disktrasa.
Det finns så många häftiga, intressanta och spännande människor som är trevliga och intresserade av mig, så varför lägga energi på människor som vissa av mina britter när de inte ger mig något.
Jag höjer mitt huvud och jag intend to hålla det högt till det att jag kommer tillbaka till worcester och resten av mitt liv."
Jag kan inte med ord beskriva vad jag upplevde i Rumänien, eller den inre resan jag gjorde. Jag kan inte förklara hur de människorna jag mötte påverkat mig för all framtid. Mitt hjärta blöder varje dag då jag tänker tillbaka, för jag tänker på det varje dag. Saknaden efter den jag var då och hur människorna omkring mig hjälpte mig att växa är enorm. Jag försöker innerligt att hitta tillbaka till känslan jag hade när jag var där och hur stark jag var när jag lämnade Bukarest, men det är svårt när jag lever i gamla mönster. Jag önskar innerligt att jag kan göra mig själv stolt och leva upp till potentialen av mig själv som jag gav bevis på för fem månader sedan.
Idag är det exakt en månad sedan jag ensam satte mig i en bil och lämnade Moxa och en stor del av mitt hjärta bakom mig. För exakt en månad sedan sa jag hejdå till några av de mest facinerande, intressanta, interlektuella, accepterande, open minded, roliga, trevliga, mysiga människorna som jag någonsin träffat. Jag kramade om dem och kände en stor klump i hjärtat när jag åkte i väg mot flygplatsen i Bukarest.
En månad är inte mycket, samtidigt som det känns som om jag just var där och upplevde BSU, lärde mig om Rumänien, kreativitet, mig själv och andra kulturer så känns det som om det var en evighet sedan. Jag kan inte vänta tills nästa sommar då vi pratat om att ha en reunion, alla kommer inte komma men i alla fall det lilla gänget som jag hängde med större delen av sista veckan.
Worcester är mitt hem och jag trivs som handen i hansken här, men om hemma är där sitt hjärta är så är mitt hem även i Rumänien och i resten av världen från Mexico till Azerbaijan. De är få saker jag kan säga att jag älskar och verkligen mena det, men jag älskade varje sekund av mina sexton dagar i Rumänien, även om det var varmt som satan, jag var galet bakis eller superstressad över arbeten så ville jag inte därifrån.
Så igår hade vi första lektionen, och nu har vi rast efter lunch och andra lektionen innan det är dags för nästa. Gårdagens lektion var förvirrande men dagens var riktigt bra, den handlade om design och inkluderade flera case studies bland annat IKEA (då var jag stolt, haha, även gårdagens lektion nämnde Sverige och vi är enligt dagens lektion är vi ett av de ledande länderna i Europa på innovation och kreativitet).
Igår kväll hade vi fest utanför en av byggnaderna här på Campus, det började med en liten get together med några få personer och musik från en bil, men slutade med stora boxar med vin, enorma högtalade, nästan alla deltagare och galet dansande natten lång. Jag valde dock att gå och lägga mig innan två för att orka med dagen idag.
Ikväll ska vi åka turistbuss här i Bukarest, ska bli kul att få se lite mer av staden som för övrigt är superfin. Förut kallades Bukarest för "Little Paris" och jag förstår varför, arkitekturen är precis lika fin som i Paris.
Idag börjar allvaret hrä i Bukarest, eller om det finns något som heter allvar här vet jag inte. I alla fall så har vi varit på en öppningscermoni för sommarskolan och ätit en tre-rätters lunch, omg, jag kommer att komma hem stor som ett hus, haha.
Äventyret i Bukarest började redan i lördags, efter att ha väntat in fler människor på flygplatsen åkte vi till Campus Moxa där vi bor och packade upp. Sedan hittade jag en rysk tjej och vi gick in till stan och åt middag. Därefter mötte vi Boogie och gick tillbaka till campus för att ragga upp party sugna själar, vi hittade ett gäng och drog in till stan igen där Boogie visade oss stadens nattliv. Det blev ett gäng olika klubbar och massa billig alkohol, en superbra kväll.
Söndagen spenderades mestadels på en resturang där vi lunchade och smakade en traditionell rumänsk dessert, mycket gott och trevligt. För att sedna äta välkommsmiddag med alla arrangörerna och deltagarna.
Bukarest är so far superbra, om en timme ska jag gå till vår första lektion, ska bli spännande att se vilken nivå lekionerna är på och hur upplägget ser ut!
Dasha (Belarus), Alexandra (Romania), Izel (Azerbadjan) och lilla jag från Sverige (jag är ensam deltagare från Skandinavien (och den det finns inga finnar heller)).
