Det är inte meningen att jag ska ha någon tur överhuvudtaget. Jag har bara en uppgift kvar att lämna in, jag har bara ett g, jag håller på att bli frisk. Självklart måste något hända så att allt förstörs.
Idag blev min mobil stulen, kul. Så nu sitter särket någon äcklig människa och runkar till bilderna på minneskortet och läser mina mest privata sms. Jag känner mig naken, jag känner mig ledsen, besviken, arg och rädd. Det är äckligt att tänka på att någon människa som jag inte har en aning om vem det är, som kanske vet vem jag är tittar igenom mina bilder och mina meddelanden. Jag vill ha tillbaka mina kontakter, mitt telefonnummer, min mammas telefon och mitt minneskort.
Vad ska man göra, har prövat ringt och smsat. Någon svarade på första samtalet, allt som hördes var brus. Har just gjort en polisanmälan, inte för att det kommer hjälpa men det känns skönt att ha gjort det i alla fall. Nu ska jag krypa upp i soffan med chips och en film och inte smsa någon för jag har ingen telefon.
Måste bara säga att jag är bäst i världen! Eller typ i alla fall, klarade matte c nationella så får g i kursen, wohoo! Mitt första g, men det är smällar man får ta. Har typ just skrivit klart en psykologiuppgift också och imorgon ska vi officiellt avveckla vårat Uf-företag. Det närmar sig slutet och jag börjar se ljuset. Då är det bara två uppgifter kvar sen, och en av dem måste vara inne imorgon så då vet ni har ni har mig. Sen är det sista psyket som jag duktigt nog har börjat på.
Idag åkte jag, MJ och Catte till IKEA efter skolan. Jag köpte coctailglas och en filt (tänkte ha den att picknicka på i sommar, kostade bara 13:-). Det roligare var ändå MJ på IKEA (hon har enbart varit där en gång innan) hon var helt amazed av vad billigt allt var. En mjukglass för 5:- satt fint på vägen ut också (att jag efter det sett gravid ut hör inte till saken).
"I know God What have we done to Each other and tell me dear Where did we go wrong And did we grow apart Or did we just not grow together Living our dreams"
Har knappt fått nått gjort idag och har fortfarande tre uppgifter som ska in på fredag. Hatart. Vill bara vara kvar med skiten. Vill ha en egen lägenhet. Vill bort, bort. Leva sånt där härligt eget liv som andra gör. Behöver en större garderob också.
Jag är fortfarande sjuk, jag är trött och jag är less.
Denna väller ut ur mina högtalare som är på bristnings gränsen men det är ok bara jag får höra den en gång till. Har en nyfunnen kärlek vid namn Ben Kweller. Har lyssnat på en julvisa som han sjunger förut men nu har jag hört hans musik och är totalt fast.
Den där klänningen som gör att det pirrar till, den som känns helt rätt har jag nu hittat. En superfin från Gina för endast 350 riksdaler, i like it! Så nu ska jag skicka tillbaka helvettet från Chicy.se som inte var bra och leva på lyckan av min studentklänning.
Trodde att det var så över för mig som det kan bli, men jag hade fel igen eller som vanligt. Gick på Söder idag igen, samma känsla, som det suger till i magen och allt känns bara fel. Vill inte bli påminnd, men vad är det första jag ser när jag sätter på datorn? Kul. Jag tänker glada tankar, jag tänker glada tankar, jag tänker glada tankar. Jag lever i nuet och inte i det förflutna, eller jag försöker. Varje dag är en dag längre ifrån och de säger att tiden läker alla sår, något jag aldrig trott på och säkert aldrig kommer att tro på heller men det är ju värt ett försök.
"Jag kan sitta flera timmar jag kan gå igenom allt det tog slut för länge sen men du är överallt"
Jag vet att du hatar Melissa, men du är alla hennes låtar för mig.
Vi människor är otroligt bra på att kategorisera saker, suprise? Troligtvis inte. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det när folk frågar eller när jag ska beskriva personen, det blev helt enkelt min typ pojkvän. Men det betyder inte att jag har typ bästa vänner heller, utan de är ju verkligen mina bästa vänner. Å andra sidan kan man ha typ kompisar (bekanta eller ovänner). Jag hatar allt ska vara katigoriserat, svårt att bara ha folk i ens närhet som man brukar träffa, de har ju namn så varför kalla dem för något annat?
Dubbelmoral som vanligt eftersom att jag gillar att kategorisera.
Det är bara en vecka kvar med plugg för mig nu. På tisdag är det dags för det fruktade nationella provet i matte och sen har jag tre rest uppgifter kvar.
Vet inte hur jag lyckades dra på mig så mycket, men börjar man halka efter byggs berget med saker som man inte hinner med fort väldigt högt. Jag har lärt mig att det är omöjligt att hinna med sakerna i dagsläget och gamla saker på samma gång. Sjunger därför "nere på botten här är det toppen" och tar sats och siktar mot ytan. Ett prov och 3 uppgifter. Det är inte omöjligt, speciellt inte om jag är lika mycket superwoman som jag var förra veckan, är iof sjuk nu men det ignorerar vi.
Jag kan se slutet, jag ser ytan, det är inte långt, det är inte jobbigt, detta klarar jag.
Hur kan jag känna en sådan ångest och oro i kroppen för att jag "inte pluggat" nu i veckan när jag lämnat in sex uppgifter och skrivit ett prov denna vecka. Var länge sedan jag var så här produktiv men men.
Nu är det frulle som gäller och sedan matte hela dagen lång. Om jag sköter mig idag på dagen kanske jag kan unna mig att hitta på något kul ikväll, vilket inte vore helt fel. Kan ju säga att jag är på gränsen att bli så som jag som vanligt säger att jag aldrig ska bli, suck på mig alltså.
Klockan sex och klockan ringer, jag släpade mig ur sängen, åkte bil till Norrtälje sen 50 minuters bussresa till skolan. Skrev ett prov, gick sådär, gick upp och skrev en restuppgift, lämnade in den. Efter att ha spenderat lite mer än två timmar i skolan var det bara att sätta sig på bussen mot Norrtälje igen, 50 minuter åt helvette, kul. Gick hem till Kristoffer och hängde tills klockan blev halv sex. Nu har jag ätit crepes till middag och ska snart bita tag i matteboken, kul.
Hostan håller i sig, efter tre veckor börjar jag seriöst ifrågasätta vad det är för skitvirus som mitt kropp inte klarar av. Halsontet är tillbaka och huvudet är bomull. I hate it. Har i alla fall skickat in ett naturarbete och ett kompliment, nu börjar jag med nästa arbete och hoppas kunna vara klar med något mer idag.
Blev ingen skola idag. Sov hos Kristoffer inatt. Hade det jättemysigt och superjobbigt. Vi har pratat och efter tårar, tystanader och blottläggningar har vi i alla fall kommit fram till ett beslut. Ett bra sådant. Jag var livrädd att förlora honom men det funkade inte som det var förut så vi får se hur det går nu. Nu blir det multiplugg 3000. Hoppas att få göra provet imorgon eftersom att jag hade viktigare saker för mig idag.
Nu är det så att den här bloggen är övertagen utav carolines underbara gaylord Juanjo(Permanentlynameless.blogg.se smyg reklam men wtf det är jag värd!)
Vi sitter och förfestar till naturskiva med temat "oj jag kom fel!" Nu sitter jag här i min lila sari som jag passar läskigt bra i....
Carro ska gå som en sexig fängelsefånge! Juste Elin är också iklädd i sexig sari och hon passar också i det fast hennes sari har kycklingar så den är sjukt cool! Min är typ bara lila. but GIIIRRRRRRRL I'm working it!
Aja nu är det dags för att köra vidare taxin kommer kl 22:45 då är det dags att dra till skivan ;D
Självpepp! Klar med naturreflektionen som ska vara inne imorgon, har skrivit tre rader på psykologiarbetet sen är det bara lite naturplugg till provet imorgon kvar för idag... Jag ska klara det, jag ska klara det, jag kommer klara det. Vill gå på skiva ikväll men måste ju vara klar med plugget tills imorgon först. Kan man plugga samtidigt som man förar med vänner?
Har skrivit klart slutloggen i UF och skickat in den samt skrivit tre sidor på en engelskauppsats som jag inte orkar bry mig om längre utan tänker lämna in imorgon. Jag är en maskin denna vecka som jag så fint uttryckt det hela dagen. Alla fucking arbeten ska in, thats it and that all. Om jag håller mig till planen kanske jag kan gå på skiva imorgon, hoppas hoppas. Ska därför läsa några sidor i naturboken och sedan kolla på en dokumentär eller vad det nu var, orkar jag skriver jag en halv reflektion på en halv A4 också.
Hatar denna vecka. Lova att belöna mig om jag överlever!
Ligger här i sängen och kan inte sova som vanligt. Datorn är långt borta och avstängd så det får bli ett smsinlägg. Alltid när jag inte kan sova vill jag prata i telefon eller smsa. Önskar just nu att jag kunde få ett sånt där härligt oanständigt sms, men personen i fråga som brukade skicka dem befinner sig utomlands på någon båt. Facebookade lite med honom idag men saker och ting kommer aldrig att bli desamma igen, inte när han gjort bort sig två gånger. Annars flyter det på på en konstant nivå under vattenytan, trodde jag gjorde något smart i fredags, men planerna gick ju inte i land så lite ånger och bitterhet finns hos mig, men jag vet att jag försökte göra det rätta. Sängen ska få ett nytt försök och jag fick ju faktiskt skicka iväg ett sms, fortsätter mina sömnproblem kommer ni stackars krakar som läser bloggen få läsa oanständiga åkniginlägg. Oh no, jag ska inte sukta er, you might like it ;)
Gillar ni Owl City kommer ni att älska The Postal Service, det gör jag i alla fall. Brukar lyssna på denna när jag går till skolan och behöver muntras upp lite för att orka med dagen!
All I dreamed of All that seemed like luck seems silly to you now All I said to you All I did for you Seems so silly to me now
Oh, oh when you say it So, so slowly to me Oh, oh well I keep going Oh, no I run while knowing No, no I know you need it So, so I need it too and Oh, oh I must keep going So, so you must do it
They yell, "Speak up!" I fill these pages like I fill those spaces with my lies They yell, "Step down!" A crowd's not worth this, and love's not worthless You gotta step up, stranger
Might paint something I might wanna hang here someday Might write something I might wanna say to you someday Might do something I'll be proud of someday Mark my words, I might be something someday
Jag vill vara där de pratar språket som får mig att smälta med männen som gör mig glad, med ett glas vitt i handen på en uteservering. Ta en tripp ut på landet. Ta en prommenad i staden. Ta dagen som den kommer. Jag ifrågasätter varje val jag någonsin gjort, när vet man om man handlat rätt?
Visst faller man för den man faller för och man kan inte ha en checklista av krav som han ska uppfylla men alla får ju drömma och det finns ju vissa saker som bara får en att smälta för att det är så snyggt. Om man nu ändå skulle göra en sån där lista skulle den nog se ut såhär:
Lång - Det är så härligt att titta upp på någon som är så lång att man nästan får nackspärr, hur trygg känner man sig inte i famnen på ett par långa armar. Smart - Helst inom ett annat område än mig själv, typ naturvetare, men om vi gillar samma änmen är det helt ok så länge han faktiskt kan något om det) Välklädd - Skjorta, gärna med slip-over, v-ringat eller självklart kavaj, fluga, putsade svarta skor. Väluppfostrad - Det spelar ingen roll vad folk säger men det är riktigt avtändande med killar som äter över hela bordet och använder ovårdat språk. Gäntlemän it is, att det skulle vara diskriminerande mot kvinnor är bullshit. För mig får han gärna bjuda, öppna dörrar osv. Musikalisk - Gitarr, piano, trummor, sax, whatever, en kille som spelar ett instrument (annat än klarrinett..) är sexig. Politisk åsikt - Det är hett med killar som bryr sig och engagerar sig. Det är faktiskt så pass viktigt vad folk än säger, jag skulle ha problem i ett förhållande med någon som är annat än blå.
Sen finns det ju andra kriterier som är självklara typ att han ska behandla en väl, man ska ha roligt i hop, vara omtänksam, ingen äcklig toffel osv.
Eller så gör man inte det. Något som i alla fall blev stämplat var min fot (som för övrigt hade 5 färska skavsårsblåsor på sig igår kväll (ja jag överdriver inte det är fem), dessa är ju ganska tömda nu.. aj).
Jag tänker inte berätta vad jag gjort ihelgen för vissa människor verkar ha problem med att jag släpper loss. Igår var galet kul i alla fall, dansade som en total galning och brydde mig inte om något eller någon. Oj ja sa det i alla fall oups. Elin kom hit och räddade mig från familjemiddag, thank god vilken ängel hon är. Och sen körde vi bara på efter lite om och men så blev det en toppenkväll.
Jag vet inte om det hade med min personlighet att göra eller mitt utseende men fick höra av både en random-24årig-färdigstuderad-dude och en kompis till Elin att jag var smart, jag gillart! Bartendern gav mig rabatt, dont know why, but i like it. Sprang även på en föredetta arbetskamrat i dimman och lite andra gamla bekanta typ..
Jag klarar inte av att bo här längre. I ett hus (jag hatar hus) mitt ute i ingenstans tillsammans med ett par idioter och massor av äckliga djur. Vill bort från allt som heter familj.
Paulo Coelho 14/05 The strongest love is love that can demonstrate its fragility ( El amor mas fuerte es aquel amor que demuestra su fragilidad ) Paulo Coelho12/05 Behind a cold face there is always an insecure heart ( Detras de un rostro frio siempre hay un corazon inseguro )
Paulo Coelho11/05 A person in love can act as a mad person, but never as an idiot (Una persona enamorada puede actuar como loca pero no como idiota )
Paulo Coelho07/05 To understand love, first understand freedom (para entender el amor, primero compreenda la libertad )
Paulo Coelho30/04 You deserve the good things that happen to you. Don't feel guilty! Important meetings are planned by the souls long before the bodies see each other ( Mereces las cosas buenas que estan en tu vida. No te culpes! Encuentros importantes son planeados por las almas mucho antes de que los cuerpos se vean)
Fem dagen citat från mannen i mitt liv. Var och en av dem speglar olika situationer jag just nu möter. Jag måste gå igenom tre samtal som alla kommer vara jobbiga på sitt vis. Ett där jag har övertag, ett där jag käner mig i underläge och ett där vi är på samma nivå. Jag måste reda ut nystanet som växer för var dag. För sommaren närmar sig med stormsteg och man vet aldrig vilka spöken som kan titta förbi då. Jag måste släppa mitt hjärta fritt.
Saknaden är stor, oh ja. Jag är livrädd, skolan är snart slut och om vi inte rett ut detta är jag rädd att aldrig träffa dig igen. Räddslan växer starkare när jag ibland inte känner igen dig. Jag pratar med dig och jag vet inte vem du är längre. Jag är säker på att du säger samma sak om mig. Du åker. Jag kommer vara kvar.
Jag har haft känslan av ett totalt ointresse från din sida och därför inte orkat lägga ner någon energi. Du ser mina blogginlägg, du ser att mina tankar inte är samlade, men du vet inte känslan inom mig, du vet inte vad som hänt under våren på riktigt, du vet inte om mina djupa sår längre och jag hatar det. Jag tycker att du betett dig underligt och dåligt, jag isolerar mig för du vet inte hur mycket du sårar mig. Men jag skuldlägger dig inte.
Jag är rädd för att förlora dig och rädd för att vara med dig. Thats it and thats all. Vi borde ha pratat för flera månader sedan.
Jag finner inte de rätta orden att beskriva detta men i tisdags var den grymmaste festen jag någonsin varit med om. Skivan var så jäkla lyckad!
Middagen var underbar, Björn Larsson höll ett huligantal, Ellen ett sentementalttal, Skogis, Alex och Anna sjung chirrelåten, lambo efter lambo, sånghäftet sjungdes igenom och jag blev "klassen antcknare". Att man var full genom hela middagen gjorde det hela mycket roligare och kan någon vara snäll att beskriva hur middagen smakade?
Efter middagen i ett virrvarrv av djurmönstrat, neon och fjädrar röjde jag på dansgolvet tillsammans med resten av folket. Alkoholen konsumerades flitigt och bartendern sa till Palmis att de inte serverade sprit men jag shotade tequila hela kvällen. Det var fantastiskt roligt att träffa alla människor och toppen att mina små darlings från Norrtälje kom in en svng och röjde runt på dansgolvet och gjorde ett tappert försök att få i mig lite vatten. Innan kvällen var slut hann en hel den hända och saliv utbyttes flitigt, var det någon som inte fick ragg? Jag är inte sämre än de andra, HJs bror var ju rätt trevlig.
Du är saknad för att du gav en sjuk människa ett frisk beteende, en känsla av att sjukdomen var borta. Denna sjuka människa vill inget hälldre än att bli frisk, därför vill denna sjuka människa ha dig tillbaka i sitt liv. För att få känna sig lycklig och klara av saker igen. Du förändrade den sjuka människans liv i en och en halv månad och du anar inte hur mycket den lilla tiden betydde för den sjuka människan. Idag är den sjuka människan sjukare, vilket gör att den saknar dig ännu lite mer. Du vet inte om att denna sjuka människan är sjuk, de är få som vet. Du har säkert redan glömt den sjuka människan, men den sjuka människan glömmer aldrig dig. Om den sjuka människan får träffat dig igen skulle det betyda allt i världen. Men den sjuka människan accepterar att det aldrig kommer att hända och sjunker djupare ner i drömmen om en dag då den är frisk.
Jag trodde att han var raderad, att hela det kapitlet var borta men använder min gamla mobil nu och fann det gulligaste smset. Orden får mig att smälta lika nu som då, fuck. Det är sjuk och skruvat. Det gör ont. Fan.
Inte kan jag sova heller så att titta genom mobilen blir ett automatiskt tidsfördriv. Önskar att alla sms var kvar, önskar att alla var borta.
Jag måste snart ge upp min dubbelmoral. Men det är svårt när jag fyllesmsar honom och han mig. Det är svårt när jag var dag ser hans namn. Det är svårt för att jag är för feg för att bara fråga och få ett slut på det hela. Jag plågar mig själv för att det är skönare att inte veta. Jag får skylla mig själv och jag vet om det.
Nu tror du säkert att jag hoppas på något som aldrig ska bli av, men jag har aldrig lyssnat när du lovar, aldrig ställt några krav.
Innerst inne hoppas jag, fast jag påstår motsatsen. Önskar att du ska dyka upp en varm sommardag och ändra dig. Jag kommer ihåg vart enda ord och drömmer att de vore sanna.
Hostar fortfarande som en jävel, har halsont och lite feber. Är sönderstressad och oron finns i hela kroppen. Imorgon är det skola, plugg, plugg, plugg och måste hittta en outfit till skivan, sälja biljetter och plugg, plugg på det. Jag räcker inte till. Jag har en miljard saker att göra, jag tänker på en miljon av dem och får en halv grej gjord. Jag pallar inte. Jag klarar för fan inte av att avsluta någonting. Jag är på botten. Det suger att förut klarade jag av allt, och jag gjorde allt bra men nu kan jag inte ens göra minsta lilla grej rätt.
Var tar man vägen när inget är kul, när allt känns misslyckat och alla val känns fel? Vad ska jag göra när jag inte känner något, när jag vill be alla att dra åt helvette och när sängen känns som ett bättre val än min egen skiva? Jag pallar inte. Jag ger upp. Världen kräver mer av mig än jag kan ge, jag nu ger jag upp.
Fjellner åker som enda svensk europaparlamentariker till Baltic Pride i Vilnius. Jag gillar politiker som engagerar sig och jag gillar Fjellner skarpt, fick till och med några andra att rösta på honom i EP-valet förra året. I like it. Visst är det skönt när man känner att man gjort något rätt.
Han reser dit med en utställning som heter 27 pictures of Pride, där han visar bilder från andra Pride festivaler i Europa. I de länderna där det är förbjudet eller omöljigt att genomföra Pride är ramarna tomma.
Imorgon smäller det, kvällen vi alla väntat på, kvinnan vi älskar, musiken som förgyller vår dag, outfitsen som får oss i våra mest vågade kläder att se ut som en tråkig skolfröken, Gaga kommer till stan och vi kommer att vara där!
Catte och jag ska avnjuta en härlig middag och sedan bege oss för att njuta av Gagas show. Jag har fortfarande inte fattat att jag ska se henne imorgon. Tack för väldens bästa pressent Dennis och Catte!
Har pressat The Fame Monster hela dagen och taggat som tusan. Hoppas bara att jag är feberfri imorgon, vore ju kul om jag kom ihåg konsären också.
Febern är nästan borta, hostan är nästan borta dras bara med ett jäkla halsont och en trött kropp. Nu packar jag ihop mig för att släpa mig till skolan och hämta böcker och lite sånt så jag har lite att pyssla med ihelgen. Får se hur jag mår imorgon, det är ju time för mina bästa födelsedags pressent i helgen GAGA! Wohoo, och då får jag inte vara sjuk!
Vill se Gustav Skarsgård göra Hemlet ännu en gång. Jag vill njuta av de snabba, smarta monoglogerna och dialogerna och hans dystra karaktär. Hela pjäsen tilltalar mig på ett sätt som inte går att förklara. Det är mörkt, det är dystert och det är skruvart, den är precis som jag - en tragedi. Han är bara en lång, gänglig pojk som är förvirrad och utom sig av sorg, vem är vi att dömma?
Hur f*n kan man må så här dåligt så länge. Det slog till i söndags och jag mår fortfarande likadant. Nästan i alla fall, det börjar blli bättre, hostar mindre och febern börjar gå ner. Hoppas att jag kan gå till skolan imorgon och i alla fall hämta hem grejer så jag kan jobba hemma när febern gått ner yttligare. Hittills har hjärnan inte riktigt fungerat, men snart borde den kunna användas igen förhoppningsvis.
AIDAN IS BACK! Det kanske finns ett litet hopp för kärleken ändå. Alla som känner mig vet att jag hatar Mr.Big, han är ful, tråkig och har från början behandlat Carrie som skit, hon skulle valt Aidan för länge sen. Men känner jag filmskaparna rätt kommer hon ändå sluta med Big, fan.
Hm frågan är egentligen hur mkt SATC säger om en. Jag gillar ju bad boys i verkliga livet men avgudar Aidan, är det en goodguy jag egnetligen vill ha?
Idag blev det ingen skola, har hostat konstant, haft feber och ont i halsen och som pricken över iet varit kanontrött. Kom hem vid tiotiden käkade nudelsoppa och sen somnade jag. Vaknade vid halv tre av att Kristoffer kom. Vi har tittat på film, eller mest han för jag sov.. å bara gjort ingenting så himla skönt. Trodde att det skulle vara jobbigare än det var att umgås med någon när jag är i detta tillståndet men det gick helt ok. Trots att jag ser ut som skit så var det mysigt med någon att luta sig mot. Nu har han åkt hem å jag ska sova lite till.
Helgen har varit mycket konstig måste jag bara säga, har kommit vissa mycket närmre, insett hur mycket jag tycker om andra, upptäckt att vissa människor inte är de jag trodde, att avståndet mellan oss växer för var dag, att jag sett sidor hos folk som jag avskyr och inser att människor blir så annorlunda i olika sällskap, fått ett påträngande förslag som gjorde mig livrädd, fått ett skamligt förslag som gjorde mig varm i hjärtat (vilket irriterar mig för hallå det är maj..), förstått att det inte är lång tid kvar innan vi skilljs åt och inser mer och mer att jag borde lyssna på de som vet bättre än mig.
Sitter hos syster i Sthlm nu. Är fortfarande aptrött och måste upp klockan tidigt imorgon för att åka till Norrtälje trots att jag är sjuk och måste vila.. Är galet taggad som vanligt.. Träffade en barndomskompis på tåget, galet otippat men roligt. Nu är det sängen och favorit spelningslisa på ipoden som gäller.
Har snart varit vaken i två dygn. Det hela började igår med mösspåtagning och fylla från lunchtid. Humlan med klassen, middag, hem till Sara och sen krogen med min kära Palmis. Där träffade vi DIFs SM-lag och dansade loss i VIP avdelningen med dem! Efter det tog jag tåget norrut för ikväll har bonussyrran haft 30 års fest. Nu ska jag få min välförtjänta sömn. Natti!
