Jag är lite småförtjust. Inte förälskad, inte kär, inte betuttad, utan förtjust. Kommer nog aldrig känna mer än så heller, men det gör ju inget, varken för honom eller mig. Vi har en bra relation, den typen av relation som jag kan hantera, i alla fall i dagsläget.

Vem är han? Lagomt mycket längre än mig, muskulösa välformade armar, typ de sexigaste armarna jag sett, allmänt vältränad. Gulligt leende. Han läser andra året på uni, som jag, vi har en kurs ihop, på sidan av jobbar han som bilmekaniker (hett). Vi har helt skild filmsmak och musiksmak, men med musiken hittar vi lite av varandras musik som vi gillar. Han har världens sötaste lilla turkosa bil, som ser ut som en gammal sportbil och låter värre än min. Han älskar att mysa. Han har ögon som ler. Han är rolig och trevlig. Vi är jämngamla, innan jag fick reda på det trodde jag att han var äldre än mig.

Han är en kille jag aldrig hade vänt mig om på stan för, som jag aldrig skulle gått fram och raggat på på krogen, som jag inte ens såg som någon jag kunde göra något med för något hände, men ikväll är det honom jag tänker på och önskar låg bredvid mig när jag somnar, det är honom jag smsar när jag är full och sugen, det är hans namn som får det att pirra i magen när jag får ett nytt sms.