Det pirrar i magen, jag tittar på telefonen för många gånger. Jag beter mig som en såndär människa som jag avskyr. Tankarna är bara på ett håll och kroppen skriker. Men samtidigt är jag coollugn. Det som händer händer och imorgon är en dag längre ifrån igår. Det här året har börjat bättre än jag någonsin kunnat drömma, jag har ett sådant otroligt lugn i kroppen, även om jag är ett känsomässigt och nervöstvrak så gör det verkligen ingenting för jag somnar med ett leende på läpparna. Skolan är snart slut och skolan betyder ingenting. Betyg är bra men det av värde i mitt liv går inte att betygsätta eller mäta.

Snart är vi fria att göra vad vi vill, vi har alla chanser och alla möjligheter till att våra drömmar ska gå i uppfyllelse.