Detta skulle vara en glad, possitiv och lycklig blogg, eftersom att jag senaste tiden nästan bara skrivit dyrtra klagoinlägg. Men så verkar fallet inte vara. Jag skriver det som kommer ut och det är tydligen bara dystra saker. På den muntliga redovisningen av sbservationen av mig sa Evelina att jag var en av de gladaste människorna i klassen, men ärligt talat känner jag mig som en deppigaste. Det är väl skönt att folk inte uppfattar mig så som det känns. Men det är jobbigt, jag orkar inte vara glad längre, jag orkar inte vara trevlig, jag orkar ingenting och det är mitt problem. Jag är för lat, jag har ingen energi överhuvudtaget till att göra något. Jag vill inte göra skolarbetet, jag vill inte träffa mina vänner, jag vill ingenting. Det suger för jag vill göra allt som går att göra egentligen, men jag har ingen energi och ingen lust. Jag har varit possitiv och gjort saker de senaste två veckorna, men nu faller jag tillbaka igen. Min drivkraft är borta och jag måste finna den igen, finna något som lyser upp min dag och ger mig energi att satsa på mig själv igen. Men det är lättare sagt en gjort..