Vi pratade igår om varningarna som jag fått om honom och vad ska han säga. Det är upp till mig att välja vad jag tror på. Vem väljer jag? Det är klart att jag tror på killarna eftersom att det var dem som släppte bomben från början och den visade sig vara sann, han förstår exakt varför jag inte kan ignorera det som de säger. Han säger också att jag känner honom mkt bättre än killarna, men tror jag på allt han säger? Nej, jag tar det med en liten nypa salt, när vi pratar om något länge kommer till slut sanningen ut.

Det är fucking jobbigt att behöva känna oro, när han inte ger mig någon anledning till att vara orolig. Det fucking suger att alla ska ha så jävla mycket åsikter om honom och oss. Jag är smart och vuxen nog att fatta mina egna beslut. Blir jag sårad, låt mig bli det, det är enda sättet för mig att lära mig, det är enda sättet för mig att gå vidare. Tills dess spenderar jag tid med honom, han gör mig glad. Om det är något jag lärt mig så är det viktigaste att vara lycklig och nöjd med vardagen, vilket jag är, så låt mig njuta medan det varar!!!!!!