No one's getting out alive.

Kategori: vardag

Det har kommit en del kommentarer på inlägget nedan, för att förtydliga för vissa läsare så är det inte min mening att på något sätt hänga ut en av mina närmaste vänner, herregud nej, men mina vänner i Sverige undrar vad som försegår här.
Jag kan inte säga någonting om hur det skulle vara att bo med Emelie och James för jag har inte prövat, vem vet det skulle kunna vara helt fantastiskt, de är ju underbara människor. Men jag vet vilken ensamvarg jag är, hur jag fungerar och vad mina rädslor och farhågor är. Att bestämma mig för att flytta ihop med Emelie var ett stort steg för mig, och att flytta in med ännu en person är ett ännu större steg.
För er som följt min blogg de senaste åren vet hur jag mått och vad jag gått igenom, jag är idag mil ifrån där jag var då, men jag trivdes inte jättebra att bo med min familj (med de människorna som står mig närmnast och som jag älskar), jag behöver få vara själv. Att det känns onödligt för James att leta egen lägenhet är mina ord, jag är en relativt praktisk människa, jag är en person som tycker om att se människor i min närhet lyckliga, och varje gång de två är tillsammans bara lyser de av lycka, såklart att jag inte tänker be honom att leta något annat när hon har en lägenhet.
Stora beslut (som små för min del) kräver mognad, jag har funderat natt och dag och just nu känner jag att jag trivs att bo själv. Men det känns fel att bo själv här, för denna lägenheten är inte ämnad för en person. Jag kanske är bekväm och rädd men må så vara, jag är den mes jag är och jag är medveten om det.
Jag hatar att behöva känna som om jag måste försvara mig, vilket det känns som jag med åvanstående text gör, försvarsposition 3000. Aja, detta är bara en blogg.
I alla fall, så har även denna dagen flygit förbi. Började med att syster hade bakat scones till frukost, mums. Sen hann jag med lite plugg innan Emelie kom hit. Vi satt bara och snackade och catchade upp, har ju inte sett henne på en vecka så var rikitgt härligt att träffa henne igen! På eftermiddagen var jag på två visningar, en var bajs och den andra var kärlek. Hur det blir och vad som händer får vi se. Sen blev det i alla fall en tripp till gymmet, som var aspackat vilket var en enorm chock, det brukar typ vara nästan tomt där, jag har tom var själv flertalet gånger. Det var inge kul att behöva vänta på maskinerna så jag ger det en ny chans imorgon!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: