Är det normalt att längta till hösten innan man ens fått smaka på sommaren? Jag kan i alla fall inte sluta dagdrömma om hösten. Jag fantiserar om höstgarderoben, vilka kläder jag ska ta med mig till Wor, vilka skor, hur jag ska matcha, hur jag struttar i mina fina kläder till mina nya kurser, från min egen lägenhet som ska delas med världens bästa Emelie. Ser höstsolen lysa över ett orangefärgat Worcester och kan känna kylan i luften när jag vandrar upp till St Johns tidigt en vardags morgon. Vet egentligen inte om det är Worcester eller hösten jag vill ha, men jag läntar som en galning tills min nya termin börjar. När jag var färdig men förra terminen kände jag för första gången i mitt liv att jag kunde ha fortsatt under sommaren utan att det var tråkigt eller att jag var totalt slutkörd och sönderstressad.
