Studentet var awesome trots vädret. Champangefrukosten var blöt, avslutningen rolig, lunchen på Synfoni tagg och utspringet obeskrivbart. Jag kände en sådan lycka och tårarna sprutade för att jag inte ville lämmna klassen, lärarna och skolan. Jag fann min familj rätt fort i alla fall och de väntade med massa blommor, små champangeflaskor och annnat kul. Sen vare flak för hela slanten, lite kallt stundvis och hemskt sista halv timmen så jag höll på att kissa neer mig, men i övrigt superkul.

Mottagningen var bland det bästa jag varit på i mitt liv, mina vänner och min släkt var samlade, alla för min skull. Vi hade det trevligt, åt god mat och jag fick massa braiga pressenter; pengar till körkortet, kamera, smyken med historia, kokböcker, en shaker, spel, bestick och lite annat. Jag pressenterade min pojkvän för släkten så det är officiellt och på riktigt nu.

På kvällen fick jag slita mig från mottagningen och åka in till stan för att gå på slutskivan. Var där i knappt ett par timmar sen var den lilla energin jag hade slut. Så jag gick till tunnelbanan men den var låst, jag vet inte hur eller varför men jag kom inte in. Det blev en prommenad till tekniska istället och buss till Norrtälje.

Var bilderna från fredagen är vet jag inte, därför efterlyser jag alla som tog kort på utspringet och mottagningen!!