Jag har insett att vi inte passar ihop längre, ett faktum jag länge varit för blind för att se och förnekat in i sista sekund. Jag hoppas att det kommer en dag då återigen passar ihop som handen i handsken. Men den dagen är inte idag och inte imorgon, du måste göra det du måste göra först och kanske kan det vara så att jag måste göra det jag måste göra först, sen kan vi åter igen bli vi. Det är jobbigt att inse, men det har varit ännu jobbigare att leva i förnekelse. Nu vaknar jag upp och lever mitt liv och inte tänker jag se tillbaka eller ångra, för var det på riktigt kommer vi åter att finna varanda. Ta inte illa upp men nu klipper jag alla band.