Nu är jag tillbaka så som jag var i våras. Alla känslor, all oro, all stress, all panik, allt. Jag är livrädd. När jag kom hem från resan var jag som ny, jag bar lycklig, kännde mig fri, uppskattad, men allt det är som bortblåst nu. Jag vill åka tillbaka, jag vill vara lycklig igen men jag är rädd att inte få tillbaka den bra magkänslan, självförtroendet och lyckan. Jag är livrädd att åka tillbaka, och få allt det där igen men att det som nu bara var en tillfällig lösning. Jag har varken råd eller tid att åka iväg varanan månad för att kunna orka med. Jag orkar inte mer.

Idag städade jag undan mina skolgrejer från året och fixade i ordning dem inför i höst. Men bara att se alla gamla uppgifter och prov gjorde mig utmattad. Jag vill inte återvända i höst, jag vill verkligen inte. Men som tur är, är jag världens bästa skådespelerska så det ordnar sig nog. Jag kommer inte få någon Oscar men jag kommer att ta stuudenten.